Så sitter man här...
... o glor fast jag har 1000 saker att göra. Detta var dagen så jag skulle städa, gå en lång runda med hundarna, färga håret, ta hand om tvätten osv osv Började sådär bra med att vi skulle gå till dagis idag, så långt var det ju en bra tanke. Jag behöver motion liksom hundarna o Vira ville kicka till dagis. Lagom runda. Men innan dess dammsög jag hela nedanvåningen eftersom jag ska på möte i em o vi hade missat att Albin kommer hem tidigt idag så ev skulle Peter ringa sina föräldrar och jag vet, men jag kan inte släppa in dem när det är så skitigt! Det brukar var uppställt här hemma men inte så skitigt som det va idag. Grus som kommer från den välgrusade gången och fastnar i permobilen eller vagnen o Smilla fäller ngt vansinnigt och dessa små tussar samlas fint ihop under Albins innepermo och släpps av lite här o var. Jisses, håriga spår in på toan när Albin varit där...
Efter rundan med dammsugaren hade jag så ont i nacken att jag inte ens visste hur jag skulle kunna borsta tänderna på tjejerna! Jäkla skit. Med gråten i halsen ringde jag Peter, ville ju ut o gå o va tvungen o prata med ngn! Han tog beslutet att jag skulle köra tjejerna till dagis för o spara mig till min krävande em. Väl hemma färgade jag håret istället för o gå, gäller o prioritera ;)
Men kastade boll med hundarna på gräsmattan samtidigt som jag plockade upp 2!!!! kassar med hundskit! Blä, Estet måste lära sig o bajsa när vi e ute o går... vill kunna slänga ut ungarna på tomten i sommar utan o trampa i en lädda.
Har iaf plockat iordning tvätt o sorterat ut ännu mer kläder ur tösernas byråer, jisses vad de växer! Intog en smaskig herbalifebar till lunch... suck... samt en liter vatten, nu ska jag väl stå mig en stund.
Ska snart ge mig av till habiliteringen där vi ska på möte med dietiesten. Frågade Albin idag om det var ngt speciellt han ville vi skulle prata om, bara att dietister e skit, blev svaret. Förstår honom. Inget får han äta o inget får han dricka o vi går med piskan över oss hela tiden för att servera lagom mängd, lagom energiintag, lagom nyttigt, lagom allt! Hur lätt är det egentligen? 11 år o inte få käka vad man vill, trist som tusan, men den bistra sanningen. Får försöka peppa så mkt vi kan men det är inte så lätt alltid. Dessvärre är även jag lite negativt inställd till den där dietisten så det är inget möte jag ser fram emot...
Ikväll däremot ska jag ta mitt andra steg in i den psykiska rehabiliteringen. Känns konstigt att ha jobbat inom psykiatrin och sett det ena fallet efter det andra och nu står jag på startlinjen själv... Inte trodde jag att jag var deprimerad och inte trodde jag att jag skulle medicineras för det och inte att jag skulle börja i terapi. Men så är livet. Första KBT:n ikväll. Hade helst suttit som psykoterapeut själv, vill inte vara den på "andra sidan" men är det det jag behöver så får jag väl ta det. Fast jag tror att det gör susen för mig faktistk. Behöver ngt som påminner mig om min situation när jag skenar iväg och ska rädda hela världen och vara alla till lags utom mig själv.
Visst är det konstigt att vissa av oss tar på oss denna mantel av självdestruktivitet. Jag ska alltid ordna och fixa för alla och hjälpa till. Hemlösa, härbärge, fosterbarn, herrelösa djur, barn i i-länder, Green peace, fadderbarn, världsförälder, Bris, Röda korset, kvinnojouren - bring it on, jag tror mig kunna göra en skillnad! Suck så patetiskt egentligen... Vill lära mina barn att leva efter den gyllene regeln för att bli bra människor med en sund inställning och ett sunt synsätt. Men det känns som om jag lär dem det min mamma lärt mig o min syster, o som hennes mamma lärt henne. Välkommen till kvinnorna Karlsson/Andersson, bara att utnyttja och trampa på, även bra om ni inte har ngn dörrmatta hemma, bara att skita ner och låta ngn annan torka upp när problemen e lösta.
Nej men du kan komma om 8 timmar och hämta ditt barn när du städat o handlat o vilat, det är helt ok...
Nej, men låna du mina sista pengar, du behöver dem säkert mer än jag...
Nehe, ingen som vill vara med i föräldrargruppen? Då tar jag det ansvaret, går jäääätttebra!
Ingen som kan baka 800 lussebullar och koka kaffe och servera och diska o duka o städa, lugnt, vi finns ju!
Bli inte rädda nu, jag ställer gärna upp för mina vänner och känner mig inte utnyttjad av Er men blir bara så förbannad på mig själv! Som kloka personer i min omgivning påminner mig om ofta så är det ju jag själv som sätter mig i dessa situationer. Jag kan öppna munnen för en gäspning och plötsligt har jag lovat bort mig till både det ena och det andra... Men nu lovar jag att jag ska försöka att tänka mer på mig och min familj. Ignorera dammtussarna och de skitiga fönsterna, bajset i trädgården och gruset under strumporna, tösernas trosor i bokhyllan och bananskalet i vasken. Stör det ngn får de plocka undan det själv! Ska bara ner och diska upp, skrubba vasken, tömma soporna och se över toaletterna för ikväll kommer ev syster o Patrik o passar barnen.... :)
Efter rundan med dammsugaren hade jag så ont i nacken att jag inte ens visste hur jag skulle kunna borsta tänderna på tjejerna! Jäkla skit. Med gråten i halsen ringde jag Peter, ville ju ut o gå o va tvungen o prata med ngn! Han tog beslutet att jag skulle köra tjejerna till dagis för o spara mig till min krävande em. Väl hemma färgade jag håret istället för o gå, gäller o prioritera ;)
Men kastade boll med hundarna på gräsmattan samtidigt som jag plockade upp 2!!!! kassar med hundskit! Blä, Estet måste lära sig o bajsa när vi e ute o går... vill kunna slänga ut ungarna på tomten i sommar utan o trampa i en lädda.
Har iaf plockat iordning tvätt o sorterat ut ännu mer kläder ur tösernas byråer, jisses vad de växer! Intog en smaskig herbalifebar till lunch... suck... samt en liter vatten, nu ska jag väl stå mig en stund.
Ska snart ge mig av till habiliteringen där vi ska på möte med dietiesten. Frågade Albin idag om det var ngt speciellt han ville vi skulle prata om, bara att dietister e skit, blev svaret. Förstår honom. Inget får han äta o inget får han dricka o vi går med piskan över oss hela tiden för att servera lagom mängd, lagom energiintag, lagom nyttigt, lagom allt! Hur lätt är det egentligen? 11 år o inte få käka vad man vill, trist som tusan, men den bistra sanningen. Får försöka peppa så mkt vi kan men det är inte så lätt alltid. Dessvärre är även jag lite negativt inställd till den där dietisten så det är inget möte jag ser fram emot...
Ikväll däremot ska jag ta mitt andra steg in i den psykiska rehabiliteringen. Känns konstigt att ha jobbat inom psykiatrin och sett det ena fallet efter det andra och nu står jag på startlinjen själv... Inte trodde jag att jag var deprimerad och inte trodde jag att jag skulle medicineras för det och inte att jag skulle börja i terapi. Men så är livet. Första KBT:n ikväll. Hade helst suttit som psykoterapeut själv, vill inte vara den på "andra sidan" men är det det jag behöver så får jag väl ta det. Fast jag tror att det gör susen för mig faktistk. Behöver ngt som påminner mig om min situation när jag skenar iväg och ska rädda hela världen och vara alla till lags utom mig själv.
Visst är det konstigt att vissa av oss tar på oss denna mantel av självdestruktivitet. Jag ska alltid ordna och fixa för alla och hjälpa till. Hemlösa, härbärge, fosterbarn, herrelösa djur, barn i i-länder, Green peace, fadderbarn, världsförälder, Bris, Röda korset, kvinnojouren - bring it on, jag tror mig kunna göra en skillnad! Suck så patetiskt egentligen... Vill lära mina barn att leva efter den gyllene regeln för att bli bra människor med en sund inställning och ett sunt synsätt. Men det känns som om jag lär dem det min mamma lärt mig o min syster, o som hennes mamma lärt henne. Välkommen till kvinnorna Karlsson/Andersson, bara att utnyttja och trampa på, även bra om ni inte har ngn dörrmatta hemma, bara att skita ner och låta ngn annan torka upp när problemen e lösta.
Nej men du kan komma om 8 timmar och hämta ditt barn när du städat o handlat o vilat, det är helt ok...
Nej, men låna du mina sista pengar, du behöver dem säkert mer än jag...
Nehe, ingen som vill vara med i föräldrargruppen? Då tar jag det ansvaret, går jäääätttebra!
Ingen som kan baka 800 lussebullar och koka kaffe och servera och diska o duka o städa, lugnt, vi finns ju!
Bli inte rädda nu, jag ställer gärna upp för mina vänner och känner mig inte utnyttjad av Er men blir bara så förbannad på mig själv! Som kloka personer i min omgivning påminner mig om ofta så är det ju jag själv som sätter mig i dessa situationer. Jag kan öppna munnen för en gäspning och plötsligt har jag lovat bort mig till både det ena och det andra... Men nu lovar jag att jag ska försöka att tänka mer på mig och min familj. Ignorera dammtussarna och de skitiga fönsterna, bajset i trädgården och gruset under strumporna, tösernas trosor i bokhyllan och bananskalet i vasken. Stör det ngn får de plocka undan det själv! Ska bara ner och diska upp, skrubba vasken, tömma soporna och se över toaletterna för ikväll kommer ev syster o Patrik o passar barnen.... :)
Kommentarer
Trackback
