Tur det bara finns en som jag!
Jisses, vilken människa jag är! Körde töserna till dagis, handlade och fixade några ärende på stan. Så långt allt väl... Inköp av barnens belöning efter nappdumpningen blev ett gäng med barbapappafigurer för nästan 700 spänn! Tur de inte eldar upp sina nappar i kaminen varje dag... Fast deras mormor ville köpa en varsin till dem och jag sparar ngr till Ellies födelsedag så blir det inte så mycket på en gång. Jag är så otroligt stolt och glad för att mina flickor numera är napplösa. Och detta utan så mycket liv! Jag trodde det skulle vara mycket värre, de har lite svårt för att komma till ro men det tar jag gärna för att slippa det där andra.
Har även köpt helt fantastiskt fina smyckeshållare till mina smycken! De va så fina så jag köpte alla 14 som var kvar i butiken :) Så nu vet ni var de finns om ni är intresserade...
Hem och fixade upp efter Esters slakt av svärd, trådkorg, plasthammare och ett bultbräde, den hunden gillar inte att vara hemma själv, så enkelt är det. Jobbade vid datorn och skrev ut lite papper, la mig en stund på sängen och ringde mamma för o vila nacken lite. Då började mobilen surra, hmmmm, jag skulle väl inte göra något idag?
Jo, det skulle jag, besikiga släpen! Klockan var då 12.04 och jag skulle vara på bilprovningen 12.10!!!!! Panik!!!! Sprang ner för trappan, högg tag i min väska, jackan och skuttade i skorna. Ut o startade vrålåket, backade till släpen och kopplade den. Full gas! Jag var på bilprovningen innan 12.10! Hur det gick till? Jag har ingen aning för det verkar nästan omöjligt.... Där kom jag på breställ in på parkeringen och då kom ett bekant nummer upp på displayen och den höga porten öppnades. Jag körde in, helt ovetandes om vårt reg nr men jag hoppades att det var rätt. Jodå, där stod hela besättningen och väntade, de hade nog hoppats att jag skulle vara tidig eftersom det vankades midda. Två "gubbar" och en praktikant fixade släpen och en fixade betalningen. 12.19 körde jag därifrån med ett stort streck i protokollet. Det är den enda gången man vill ha ett streck!
Phu, vilken pärs! Men jag hann och allt gick bra. Sen skulle jag backa in släpen på uppfarten. Det började bra men så kom min kära vän Sofie och skulle hämta lite grejjer innan hon hämtade barnen på dagis, brådis och jag blev så stressad att min back kunskap låste sig helt. Jag tänkte att jag kunde ju köra bort o vända i vändzonen! Det va nog en av de dummaste ideér jag någonsin kläckt. Hur lätt är det att vända i skånes minsta vändzon, till hälften täckt av en gigantiskt snöhög, med en vito modell x-tra lång och ett släp? Det är jättesvårt! Dessutom va grannen hemma så jag kunde inte köra upp på deras uppfart ordentligt för att få mer plats. Men med lite trix gick det bra, även om det tog lite längre tid än jag räknat med...
Jag svalde min stolthet och backade bara upp en bit, kopplade av och puttade in släpen. Inte bra för självförtroendet men grejjerna kom på plats iaf. Jag ska bara bli grym på att backa med släp så jag ska öva, öva och öva.
Vet inte om jag bräschat (finns det ett ord som heter så egentligen, på riktigt alltså) innan med bilden på min underbara släpparkering men den tål att tittas på igen! ;) Jag är så stolt över den! Högerbacka in med det gigantiska ekipaget är inte det lättaste men allt går om man bara vågar försöka. Så här har vi sopekipaget på Kungsgatan i väntan på en runda till tippen!
Nu ska jag fortsätta varva ner med Ellie i soffan o titta på Pippi Långstrump! Albin simmar, Emelie i skolan, Vira hos kompis o Peter e på möte. Bara jag o lillhönan hemma!
Har även köpt helt fantastiskt fina smyckeshållare till mina smycken! De va så fina så jag köpte alla 14 som var kvar i butiken :) Så nu vet ni var de finns om ni är intresserade...
Hem och fixade upp efter Esters slakt av svärd, trådkorg, plasthammare och ett bultbräde, den hunden gillar inte att vara hemma själv, så enkelt är det. Jobbade vid datorn och skrev ut lite papper, la mig en stund på sängen och ringde mamma för o vila nacken lite. Då började mobilen surra, hmmmm, jag skulle väl inte göra något idag?
Jo, det skulle jag, besikiga släpen! Klockan var då 12.04 och jag skulle vara på bilprovningen 12.10!!!!! Panik!!!! Sprang ner för trappan, högg tag i min väska, jackan och skuttade i skorna. Ut o startade vrålåket, backade till släpen och kopplade den. Full gas! Jag var på bilprovningen innan 12.10! Hur det gick till? Jag har ingen aning för det verkar nästan omöjligt.... Där kom jag på breställ in på parkeringen och då kom ett bekant nummer upp på displayen och den höga porten öppnades. Jag körde in, helt ovetandes om vårt reg nr men jag hoppades att det var rätt. Jodå, där stod hela besättningen och väntade, de hade nog hoppats att jag skulle vara tidig eftersom det vankades midda. Två "gubbar" och en praktikant fixade släpen och en fixade betalningen. 12.19 körde jag därifrån med ett stort streck i protokollet. Det är den enda gången man vill ha ett streck!
Phu, vilken pärs! Men jag hann och allt gick bra. Sen skulle jag backa in släpen på uppfarten. Det började bra men så kom min kära vän Sofie och skulle hämta lite grejjer innan hon hämtade barnen på dagis, brådis och jag blev så stressad att min back kunskap låste sig helt. Jag tänkte att jag kunde ju köra bort o vända i vändzonen! Det va nog en av de dummaste ideér jag någonsin kläckt. Hur lätt är det att vända i skånes minsta vändzon, till hälften täckt av en gigantiskt snöhög, med en vito modell x-tra lång och ett släp? Det är jättesvårt! Dessutom va grannen hemma så jag kunde inte köra upp på deras uppfart ordentligt för att få mer plats. Men med lite trix gick det bra, även om det tog lite längre tid än jag räknat med...
Jag svalde min stolthet och backade bara upp en bit, kopplade av och puttade in släpen. Inte bra för självförtroendet men grejjerna kom på plats iaf. Jag ska bara bli grym på att backa med släp så jag ska öva, öva och öva.
Vet inte om jag bräschat (finns det ett ord som heter så egentligen, på riktigt alltså) innan med bilden på min underbara släpparkering men den tål att tittas på igen! ;) Jag är så stolt över den! Högerbacka in med det gigantiska ekipaget är inte det lättaste men allt går om man bara vågar försöka. Så här har vi sopekipaget på Kungsgatan i väntan på en runda till tippen!
Nu ska jag fortsätta varva ner med Ellie i soffan o titta på Pippi Långstrump! Albin simmar, Emelie i skolan, Vira hos kompis o Peter e på möte. Bara jag o lillhönan hemma!
Kommentarer
Trackback
