En dag i taget!
O denna dagen började fantastiskt bra! Försov mig iofs men eftersom Peter va hemma så gjorde det inte så mkt. Vira på gott humör o Ellie är äntligen tillbaka på dagis efter två lååånga veckor med feber o hosta. Nu är det magsjuka på Viras dagis så vi får väl se hur länge de håller sig friska...
Efter lämningen tog jag plötsligt tag i mitt liv och åkte till Qpoolen för att teckna ett träningsavtal. Har inte tränat sen olyckan för 7 år sedan pga feghet. Har varit så rädd att jag ska få mer ont när jag tränar men nu orkar jag inte vara rädd mer! Jag måste få fart på den här överknubbiga kropp! Ska jag då genomgå en gastric bypass som jag fått remiss till så måste jag verkligen shapea upp den här bulldegen... Kanske blir det bättre om jag tränar o får ont ett tag, det måste ju vända tycker man! Eftersom försäkringsbolaget anser att mina begränsningar inte beror på min olycka och försäkringskassan anser att jag är fullt arbetsför om man bortser från mina barn och livssituation så ska det väl inte vara några problem eller?
Vi får se, jag tar en dag i taget, det har jag lärt mig på Adaptus, även om jag inte håller det hela tiden så ska jag försöka iaf! Så nu är planen att jag ska träna mån, ons, fre och gå en längre runda resten av dagarna, till att börja med. Kanske blir jag så mycket starkare att jag klarar o gå varje dag? Åh vad jag önskar det! Att kunna utnyttja sin kropp till fysisk aktivitet utan att bli begränsad i flera dagar pga smärtan! Jag älskar verkligen att vara ute o gå minst en mil o fort så svetten lackar. Det är en såååå härlig känsla och jag saknar det supermycket.
Men nu är jag igång iallefall och så får vi se hur länge den här skruttkroppen står ut... Nu ska jag skutta in i duschen och sedan sätta mig o jobba lite, har ju inte kunnat jobba på två veckor nu med en liten apunge i famnen. Kanske lite inspiration till nya smycken? Lite kunder till mina blingovisningar? Bokföring? Valmöjligheterna är oändliga :)
I em blir det en cykeltur till garnisonen o sen hämta Vira o en kompis till henne. Kanske man skulle smälla ihop lite goda mackebullar till mellanmål? Det gör susen med lite endorfiner till hjärnan!
Här är mina andra endorfinframkallare :) Mina små töser o Finfina Patricia i favoritskogen!
Efter lämningen tog jag plötsligt tag i mitt liv och åkte till Qpoolen för att teckna ett träningsavtal. Har inte tränat sen olyckan för 7 år sedan pga feghet. Har varit så rädd att jag ska få mer ont när jag tränar men nu orkar jag inte vara rädd mer! Jag måste få fart på den här överknubbiga kropp! Ska jag då genomgå en gastric bypass som jag fått remiss till så måste jag verkligen shapea upp den här bulldegen... Kanske blir det bättre om jag tränar o får ont ett tag, det måste ju vända tycker man! Eftersom försäkringsbolaget anser att mina begränsningar inte beror på min olycka och försäkringskassan anser att jag är fullt arbetsför om man bortser från mina barn och livssituation så ska det väl inte vara några problem eller?
Vi får se, jag tar en dag i taget, det har jag lärt mig på Adaptus, även om jag inte håller det hela tiden så ska jag försöka iaf! Så nu är planen att jag ska träna mån, ons, fre och gå en längre runda resten av dagarna, till att börja med. Kanske blir jag så mycket starkare att jag klarar o gå varje dag? Åh vad jag önskar det! Att kunna utnyttja sin kropp till fysisk aktivitet utan att bli begränsad i flera dagar pga smärtan! Jag älskar verkligen att vara ute o gå minst en mil o fort så svetten lackar. Det är en såååå härlig känsla och jag saknar det supermycket.
Men nu är jag igång iallefall och så får vi se hur länge den här skruttkroppen står ut... Nu ska jag skutta in i duschen och sedan sätta mig o jobba lite, har ju inte kunnat jobba på två veckor nu med en liten apunge i famnen. Kanske lite inspiration till nya smycken? Lite kunder till mina blingovisningar? Bokföring? Valmöjligheterna är oändliga :)
I em blir det en cykeltur till garnisonen o sen hämta Vira o en kompis till henne. Kanske man skulle smälla ihop lite goda mackebullar till mellanmål? Det gör susen med lite endorfiner till hjärnan!
Här är mina andra endorfinframkallare :) Mina små töser o Finfina Patricia i favoritskogen!
Kommentarer
Trackback
