Kanin på vift!

Imorse när vi käkade frukost gav Ester plötsligt till ett skall, vilket är oerhört ovanligt. När jag tittade ut på verandan satt där en kanin, vår kanin, Tage! Mitt på golvet satt han o verkade oerhört nöjd med sin bedrift och stolt över sitt mod att våga hoppa ner från buren. Vår fina bur som pappa o Peter byggde i somras har "jäst" lite i takt med vädret och den senaste tiden har det inte gått att stänga dörrarna ordentligt, men kaninerna har varit lugna o fina och inte gjort någon som helst antydan att försöka ge sig av. Snarare är de väldigt rädda för att gå nära kanten. Men idag hade visst Tage tagit sig vatten över huvudet o gett sig ut på äventyr.

Jag gick ut och då sprang han såklart iväg som en skållad råtta! Jag hittade inte honom någonstans o jag spanade i skräck ovanför huvudet eftersom vi har en enorm glada som brukar kretsa över området. Jaha, då får barnen se Tage bli frukost till en glada tänkte jag... Messade grannarna att om de såg en gul kanin ute på tomten som spatserade fick de gärna ringa. Har ju precis kastrerat honom o kände att de där pengarna kunde man ju haft roligare för än o lägga på en uppäten kanin...

Gick in o fixade iväg Albin till taxin och fick sedan ge mig ut på jakt igen. Ropade på honom o försökte locka, jovisst, hur många kaniner finns det som kommer på befallning då? Snacka om förvånad när jag såg honom komma skuttandes rakt emot mig då jag ropade. Jag kom så nära så han nosade på skorna men såklart stack den sluge besten iväg då jag skulle lyfta upp honom. Efter tre försök fick jag tag i lite överskottsskinn (egentligen hans tjocka mage) och då kunde jag lyfta upp honom. Verkade som att han ångrade sitt drag för han sprattlade friskt då han bars in i buren igen. Han måste insett vilket nöt han var, att han inte bara sprang så långt benen bar honom till ett liv i frihet. Fast han har det väldigt bra i sin bur med trevligt damsällskap, sjysst mat, gratis dricka, regelbunden manikyr och storstädning en gång i veckan. O inte en spänn betalar han heller!

Det var bara o plocka fram fogsvansen o såga till dörrarna så de gikc o låsa, nu sitter han i säkerhet igen. Friheten har sitt pris, i hans fall hade han förmodligen fått betala med sitt liv...



Tage på promenad med matte förra sommaren. Nu är han typ dubbelt så stor... En riktigt fin kanin enligt veterinären ;)

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0