Fredagkväll!

Jaha, då var det helg igen. Har varit en snöig fredag idag, mysigt tycker jag. Även om det inte är så mysigt att ha två håriga hundar som kommer in och är dyngsura efter att ha härjat i snön. Fast det får man väl ta, de har ju roligt iaf. Förmiddagen började bra med dammsugning och tork av smutsiga golv på nedanvåningen, sen paus med mina hjärtan i soffan medans golven torkade. O sen kom de våta bestarna in, varför torka golvet överhuvudtaget? Smilla blir hyfsat torr när man torkar henne men Esters päls är en mardröm. Inte så lång men ack så svår att få torr!

 Sen skulle Vira gå till lekplatsen med en kompis, när jag såg henne traska där på cykelbanan fick jag lite ångest, herre gud, vad är jag för mamma som skickar iväg min 5 åring till lekplatsen själv!? Nej, jag klädde mig o Ester o gav oss ut i snöblasket. Då stod hon plötsligt utanför dörren o hade blivit ovän med sin älskade kompis. Vi gick ändå men efter en kvart ville de gå hem igen, inte blev jag ledsen för det inte :)

Åkte o hämtade mamsen efter att Ellie sovit o handlade på coop, halva priset på frukten! Alltså jag tycker att frukt alltid skulle vara billigt, speciellt med tanke på hur mkt frukt det går här hemma... När vi kom hem va huset fullt av folk och jag, syster o Patrik fixade käk. Potatisgratäng och helstekt fläskfile med sparris o vitlöksstekta champinjoner, hur gott som helst! Peter sov på soffan för han skulle ut o ploga.

Idol o alldeles för mkt onyttigheter o massa skitsnack hela kvällen, häääärligt! Nu väntar vi på Idol resultatet och att gå o lägga oss för nu va det visst inte så mkt snö så nu ska Peter va hemma. Skönt för honom o sova sig igenom matlagningen helt i onödan ;)

Hoppas Linnea får va kvar, jag tycker att hon är vansinnigt bra. Så skön tjej med galet bra röst o sjysst låtval. Vi får väl se hur det går, hoppas det går fort för jag är väldans trött efter en hård vecka!

Hovdala...

Vissa människor borde inte gå lösa i skog och mark de inte känner till. Jag är en sådan människa! Jag skryter med att jag är grannens gps o att jag hittar så bra, och det gör jag, på ställen jag varit på innan. Förutom idrottsplatser, de kan jag och min syster lukta oss till även om vi aldrig varit där...

Idag skulle jag vara en ansvarig hundägare och gå hundslingan på Hovdala. Detta underbara strövområde som jag för första gången besökte idag, lite pinsamt efter att ha bott ca 5 km ifrån i snart 4 år. Men men, bättre sent än aldrig. Började med att jag gick in på skåneleden istället för hundslingan men ringde min lilla pappa som korrigerade mig. En härlig slinga med skön natur och bulleribock stigar. Ganska geggigt men med mina nya varmfodrade gummistövlar klarade biffen, de är helt underbara o jag använder dem dagligen! Kom fram till en stor grillplats vid en liten vik och fortsatte följa den oranga markeringen. Plötsligt stod där skyltat skyrup eller björkviken, vad hände med hundslingan? Ja ja, jag fortsatte framåt tills jag såg flera hus, anade oråd och ringde pappa igen, det är ju ändå han som varit med och anlagt den där slingan... Nej, jag hade gått fel sa han men jag chansade på att gå uppför en backe, måste ju komma till en väg ngn gång. Snacka om att jag blev förvånad när jag kom uppflåsandes för backen och upptäckte en camping!

Jo, jag befann mig på Tostarpsgården meddelade min pappa som jag återigen ringde. Tur han har ett flexibelt jobb och kan guida en virrpanna till dotter... Tostarps gård, alltså var jag typ mellan Hässleholm och Tyringe, jisses. Med en liten Ester som e 4 månader, inte så lyckat. Ringde min man för att meddela vilken virrpanna till fru han har och han rådde mig att ringa min alltiallo så han kunde komma o hämta oss. Jodå, Patrik svarade men hade ingen bil hemma... Då passerade jag stora Oberöd... Träffade ett gäng människor i skogen som förklarade vägen. Bara o traska på... Ringde även min faster som jag innerligt hoppades hade en ledig dag men ack nej.

Vi gick o vi gick o vi gick, till slut såg jag backarna i all dimma och drog mig till minnes att jag kört där och sett en skylt med hundslingan på tidigare. Jodå, en liten skylt in på en väg som vi vek av på, ingen väg jag kände igen och insåg ganska fort att jag gått in på fel väg. Men alla vägar bär till parkeringen tänkte jag o vi traskade vidare. Där, långt långt bort såg jag vår älskade bil! Efter 2 timmar och jag vet inte hur många kilometer, var vi äntligen i bilen!!! Väldigt uppskattat kan jag säga. Nu är vi hemma och mina svarta bestar är ganska möra kan jag meddela. Inte konstigt efter ett sådant äventyr. Jag får vara så snäll och hoppa in i en varm dusch och ta en tablett eller två för min ´kropp var inte alls upplagd för en sådan här promenad idag. Men det känns ändå väldigt härligt nu efteråt, om man bortser från nacken...



En trött Ester



En trött Smilla

Tog fler kort på slingan men hittar såklart inte sladden till mobilen... Typiskt mig, som vanligt...

Fars dag

Idag e det fars dag, skulle behöva en mors dag istället för mina parfymer är slut... :( Brukar vara standard på mors dag, en flarra D&G light blue, min vår/sommar parfym. Höst o vinter blir det Carolina Herreras 212 vilken är slut... Men som tur är har jag en givmild syster som hade en halv flaska hemma som hon inte använde sa hon, kan också vara att hon skäms för att jag använder herrparfym till vardags för o spara de sista goa dropparna i mina andra nu när det börjar sina. :)

Just det, fars dag var det ju... Jag var lika medvetslös som vanligt imorse så Vira knallade ner o hämtade sin pappas present, det blev en väldans grann tröja. Han blev lika glad som vanligt för ett mjukt paket, he he, men verkade nöjd med innehållet. Varför gillar alltid pojkar o män hårda paket? Nu skenade min fantasi iväg och tänkte att det gör väl vi tjejer/kvinnor också fast inte inslagna kanske... ;)

Efter en snabbfukost bar det av till Viras dansuppvisning, de skulle visa föräldrarna vad de tränat på. De va jätteduktiga de här små tjejerna o såklart tyckte ju vår familj att Vira va duktigast! :) Efter dansen började hon gråta o ville hem, när vi kom hem hade hon 38,5 i feber! Inte konstigt hon va lessen... Blev en alldeles för lugn dag. Jag va ute o röjjde lite i förrådet men va tvungen o gå o lägga mig efter det. Somnade med Ellie på magen o vi sov i 1,5 timme! Hjälp! Iväg me Vira till mormor, för hon skulle ju tvunget sova där idag, o sen fixa käk o en smarrig blåbärspaj till efterrätt.

Mätta o belåtna tittade barnen på film och jag o Peter röjjde lite mer, som vanligt i detta huset... Röj röj men aldrig någon ordning... Men NU ska det bli ordning på detta! Ja ja, man kan ju alltid önska o hoppas att önskan ska slå in...

Varför bryta en GOD vana?

Här hemma äter vi tacos 9 av 10 fredagar. Det har bara blivit så. Det är gott, enkelt och relativt snabbfixat när helgkänslan infunnit sig och man känner sig lite segare än vanligt. Dessutom tycker jag att det är ett ypperligt tillfälle att lura i barnen extra mycket grönsaker på ett godare sätt.

Men inte idag, idag skulle vi ändra på detta och det skulle serveras kyckling Tikka Masal. Riset kokt, kycklingen brynt och uppblandad med den goda såsen som skulle ge oss en sensationell smakupplevelse. Visst gav den oss det, men det var en sensationellt oätlig smakupplevelse i vår familj... Kommentarer som stark va väl den som var mest positiv, ingen vågade säga det som vi alla tänkte... Efter att ha tagit en snabb titt på mina familjemedlemmar sa jag "Detta va ingen höjdare va?" Alla "Eeehhh, nej det va nog inte det...." "Ganska äckligt faktiskt" sa jag, alla "JA!!!!!!" Jaha, 1 kg kyckling och 6 portioner ris, vad gör man med det? Ja, det är ju lätt att hitta på något om det inte varit indränkt i den här såsen! Snål som jag är så tog jag en hålslev och sköljde av all kycklingen, skalade av såsen från riset och blandade en ny sås. Lite creme fraiche, soja, senap och grönpeppar gjorde susen och alla åt och drog en lättnadens suck. Vi blev mätta idag också!

För att kompensera den lätt oätliga smaken jag serverat och att jag glömt köpa godis :(, blev det den berömda 80-tals klassikern i mitt barndomshem, glass-i-glassglas. Lite glass, lite maränger, lite chokladsås i ett ofantligt lyxigt glas som jag smugit hem från mammas vind :) Det är minnen det! Så nu är vi väldigt nöjda. Nästan alla iaf. Vira, jag o Peter sitter i soffan, 2/3 tittar på tant Lycras hemliga klubb och 1/3 sover med öppen mun (behöver jag säga att det är Peter?) Emelie terroriseras av Ellie på ovanvåningen, de har nog startat en våga vägra bolibompa klubb, och Albin sitter i vårt nya matrum och spelar på datorn.

Snart blir det popcorn och Hotell Kantarell skulle jag tro, brukar vara så på fredagar... O ännu lite senare blir det väl Idol med de stora barnen medans peter fortsätter sova.... En helt vanlig fredagkväll hos familjen Håkansson, som definitivt kommer att käka tacos 10 av 10 fredagskvällar i fortsättningen...

Arbetsförmedlingen, here I come!

Har nu varit sjukskriven sedan den 10 maj och anses nu vara arbertsför på den reguljära arbetsmarknaden. Tja, det hoppas jag med men just nu känns det lite hopplöst... Vem ska anställa en 4 barnsmamma med en whiplashskada? O vad ska jag klara av för jobb? Jag klarar ju knappt av att vara hemma o ligga på soffan på fm... Men jag hoppas så innerligt att det ska finnas ett jobb jag klarar av. Man blir helt psykiskt knäckt av att inte klara av ett arbete vid 32 års ålder, jag känner mig helt meningslös!

Har ju jobbat som pers ass åt Albin i 5 år nu men hans tillväxt och utvecklingen av nackskadan går inte alls hand i hand... Fattar inte att det blir värre och värre när mitt försäkringsbolags läkare säger att jag är frisk och att bilolyckans skada inte alls ska påverka min arbetsförmåga. Det hade varit så spännande att få veta vad som göra att jag inte kan jobba, träna, umgås, vara social, städa, gå på bio, ta in många intryck, vistas i stökiga miljöer osv osv om det inte är olyckan. Eftersom allt började då, midsommardagen 2003 så kan man ju lätt anta att det är pga olyckan eller? EFtersom jag aldrig varit sjukskriven eller haft problem med nacken tidigare? Ja ja, jag lovade ju mig själv att se skadan som en avbruten gren i mitt liv som förmultnar vid min stam och ger mig ny kraft och energi... Men ibland är det inte så lätt att se det så.

Men nu ska jag iaf göra mig iordning o bege mig till arbetsförmedlingen och skriva in mig där. O så måste jag till apoteket o skaffa nya medikamenter, det har tagit hårt i burken de senaste månaderna...

Gnäll, gnäll, men det är skönt att få det ur sig ibland. Hoppet om att vakna imorgon utan krämpor o studsa upp ur sängen och vara som innan finns varje dag o varje kväll. EFter 7 år känns det lite naivt men hur ska man annars hålla humöret uppe?

Vad är en bal på slottet...

alldeles, alldeles uuunderbar.... Ja det tycker iaf min 5 åriga dotter Vira. Idag har det varit bal på dagis. Dagen började med en dusch och till hennes stora förtret vrålkrylligt hår. Det stackars lilla livet har ju begåvats med sin mammas självlockar och är helt förstörd över detta. Jag vet själv hur det va, inte så kul alla gånger men nu, när jag fått mina barn finns de inte längre. Bara lite i nacken a la tysk hockeyfrilla så dessa får plattas ut varje dag.

Baldagen bestod av en massa pinsar/riddare och prinsessor. Vira tog på sig sin finste klänning som hon fick av mormor, moster o Patrik på födelsedagen. Såååå fin! Ett par nya klackaskor och en tiara med juveler och diamanter. Lite lila ögonskugga, liiiite mascara o rouge. Hon blev sååå fin. De fick se på teater, dansa till klassisk musik och käka trerätters middag. En perfekt dag för en liten smygprinsessa alltså.

Nu är hon ganska sliten och sitter och tittar på tv i soffan, Ellie sover och jag sitter här. Fast snart, mycket snart, ska jag ta tagi ommöbleringen här tror jag... Fast jag får nog vänta på allra starkaste Emelie som kan hjälpa mig ;) Men det är väldigt, väldigt skönt att ligga på soffan med Vira och Ester...






Fel håll på bilden men ändå allra finaste!




Vad e det för en dag, e det en vanlig dag...

...nej det e ingen vanlig dag, för det är Viras födelsedag, hurra hurra hurra!

Just nu, kl: 20.09, för fem år sedan blev jag en lycklig mamma! Efter ett par dagar med galna förvärkar utan sömn eller mat, en lååååång dag med dropp och några timmar med galna riktiga värkar kom hon till oss, kl:19.34! Hjälp vilken känsla! All smärta som bortblåst och en oändlig lycka och kärlek infann sig. Ett sånt litet plyte, att ett sånt litet liv växt till sig i min mage och blivit helt perfekt och fulländad. En obeskrivbar känsla! Vid 23 knallade vi upp till bb och där fick dessvärre stanna i 3 dagar eftersom jag hade en infektion som behövde behandlas med antibiotika via dropp. Vi låg där ensamma i ett rum, bara jag o min lilla flicka. Hon låg hos mig hela tiden utom när jag va på toa i princip. Orkade inte va ute i fikarummet där alla gnälliga mammor klagade över hur ont de hade, hur mycket deras barn gnällde och skrek och hur mycket tabletter de behövde. Nej usch, jag säger som Tiffany - VA TACKSAM!

Imorse smög jag och Ellie upp för att sjunga för Vira. När vi va nere o fixade smörgås, ljus och o´boy till födelsedagsbrickan hörde jag hur hon sprang däruppe med elefantsteg. Gå o lägg dig! fick jag ropa innan vi gick upp. Vi sjöng o hon låtsades sova, precis som man ska göra... :) Hon blev så glad för sin sminkdocka, nagellack, sykort och dataspel. Precis vad jag har önskat mig!!! :)

Efter dagis, där hon fått fiska sånger o käka glass bar det av hemåt. På em kom Emma o Alva med present o fikade, mysigt. Fast Vira va mer intresserad av att gosa med Alva än att fika... Senare kom även mormor, moster o Patrik hem. De hade hämtat smörgåstårta o hade ännu mer paket med sig. Hon var bara så lycklig! Sen kom det över henne, värsta känsloutbrottet! Som alltid på födelsedagar och julaftnar så blir det bara för mkt. Ovetandes om vad som finns i paket, vilka som kommer osv så blir det bara snurr i skallen när dagen börjar nå sitt slut... Dessutom kom storasyster o storebror hem ikväll o då blir det extra mycket känslor och förväntningar.

Men efter sagan blev det lugnt o hon somnade gott! Nöjd och glad efter sin födelsedag. Jisses, jag är alltså mamma till en femåring, då måste det innebära att jag är.... nej, det har ju ingen betydelse, eller hur?



Vira 1 dag gammal





Vira 5 år!


Söndag kväll...

Oj oj oj vilken helg! Men nu är den slut och jag med... 

Fredag: skjutsade Vira till en kompis som bjudit in på hallowenfika! Hon var riktigt läskig med svarta naglar, Emelies gamla svarta klänning med glittriga spindelväv och en lång svart peruk. De kände knappt igen henne! Jag o Ellie åkte o kalashandlade. Massor med korv, korvbröd, glass, maränger, lösgodis osv. Gick till kompisen med ett barn och två hundar, gick hem med tre barn och två hundar. :) Kul! Dagen fortsatte med att försöka ordna upp det kaos som alltid lyckas infinna sig i mitt hem medans barnen lekte o hade skoj alla tre. Nästan lite lyxigt, konstigt att det är så mycket lättare att leka när det är en kompis också inblandad. Efter en god middag och mys med töserna till Hotell Kantarell blev det fredagsmys med min älskade man. Vi tittade på den nya Robin Hood, rekomenderas verkligen. Inte så ofta vi tittar på film men denna va väldans bra. O så är ju Russell Crow huvudperson, inte helt fel ;)

Lördag: God frukost med nyköpta frallor. Sedan förberedelser för dagens barnkalas, 11 prinsessor och 4 riddare. Har nog aldrig sett så mycket rosa på en o samma gång, de var såååå fina! Och duktiga! Fasade lite för att bjuda hem 15 barn mellan 3 och 5 år men det gick super. Några mammor och pappor stannade kvar så vi hade en del hjälp av dem också, tack så mycket! Korv, lek, bus, glassbomb och mycket fina paketer till en nöjd Vira. Avslutades med fiskdamm, en otroligt fin och kreativ damm som jag och tjejerna fixade ihop i torsdes. Klippte ut fiskar i olika storlekar och former i guldigt och silvrigt papper som vi dekorerade med glitter och sedan sydde upp på ett blått lakan, det blev verkligen bra...

På kvällen begav jag mig till lillasyster där vi värmde upp inför Ladies night! Blev god tacopaj som syster lagat och många gamla minnen och lite skvaller såklart. Showen var superb om man sluppit alla dyngraka och vrålkåta medelålders kvinnor. Jisses, får man bete sig hur som helst bara för att det bara är kvinnor i publiken och bara män på scen? Jag skäms över att vara kvinna vid sådana tillfällen. Förstår inte hur man kan sjunka så lågt, ok att de är bra och att man vill sjunga och dansa men man behöver väl inte balla ur? Suck! Blev en tur till Harrys efter det, där mötte vi... Brolle och Måns Möller i dörren, lite oväntat måste jag säga. Vet inte vad jag ska säga om dagens uteliv. Bara att konstatera att det inte är som det va förr! Eller så är det jag som inte är som jag va då?

Trött och sleten la jag mig vid halv tre, oerhört tacksam över att få lägga mig brevid min underbara man!

Söndag: Trött, trött, trött. Mös med Ellie när Peter körde Vira till dansen. Upp o käka frukost och sedan bar det av med Ester till Hovdala för hennes livs första spårning. Det gick väl sådär kan man säga... Hon var mycket mer intresserad av att gnaga på grenar, borra ner nosen i en lövhög, kolla bakom stenar, hoppa på alla fyra osv istället för att nosa upp en apportkloss som jag haft innnaför tröjan hela morgonen för att den verkligen skulle lukta mig! Ja, ja, bättre lycka nästa gång och ett stort grattis till dem i gruppen som hade hundar som verkligen spårade och nådde sitt mål. Jag erkänner att jag var lite disträ idag och missade ngr markeringar från Ester men det är inte heller så lätt när man inte vet vad man ska titta efter. Skärpning Linda!!!

Hem igen och förbereda släktkalaset. Många fina paket och goda kakor som syster bakat. Morotskaka och chokladtårta, mums! Nu har jag två trötta töser och vi sitter i soffan på Albins rum under en filt och tittar på Madicken o käkar popcorn. Snart läggdags hoppas jag för jag är oxå trött nu. Ska slå in lite paket och fixa födelsedagsbrickan inför morgondagens firning av mitt stora hjärta som fyller 5 år!

Oj, det blev ett långt inlägg, håll tillgodo, får ju ta igen de dagar jag missat denna veckan ;)




 fiskdammen!



prinsessfisken!



Lycklig dotter som fått både prinsessklänning, ring, barbiedocka, termos, spakit, parfym, spel, målarböcker, lera, gipsmodell o en massa pyssel mm mm mm

Stoppa tåget, jag vill byta hållplats!

Ja, så känner jag just idag. Denna veckan är så fullbokad att jag nästan mår illa, hur tusan ska jag hinna allt! Jag prioriterar o skriva av mig en liten stund innan jag tar tag i livet igen. Idag har jag varit i Krstd, töserna hos sin underbara mormor. Först peppade jag mig genom att handla smink på make up store, världens bästa smink! Ganska dyrt men har man ett så stort behov av ett extraansikte som jag är det värt det! Sen var det dags att visa upp bulldegen för en rakad man i 35 årsåldern... :( Jag får sån ångest! Ja ja, det va ju tvunget. Visade sig att jag har ett hål i min navel som de inte riktigt vet vart den leder, han skulle återkomma med en kallelse till ngn typ av undersökning efter att ha rådfrågat sina kolleger, detta var visst väldigt ovanligt. Typiskt att jag skulle drabbas av ngt ovanligt!? Nej, inte speciellt... Så nu är det bara att vänta och se.

På vägen hem ringde mamma o sa att jag skulle åka hem o gå en lång runda med hundarna så jag kunde sansa mig lite. Sagt o gjort, hämtade mina bestar o har nu varit ute i en timme o gått, brukar hjälpa. Nu måste jag sätta igång o fejja här hemma. Saker, möbler, kläder, tidningar, skor, skålar osv överallt efter den här ommöbleringen vi håller på med. O imorn ska jag på möte på habiliteringen o åka till Glimåkra o göra fint till gamlemormor o gamlemorfar, det måste ju va snyggt o prydligt till helgen på kyrkogården. Lördag hoppas jag att jag har fått ordning för då är det barnkalas för min älskade Vira som fyller 5 år på måndag! O jag vet att hon vill visa sitt rum o att det säkert finns en o annan nyfiken förälder som också vill gå husesyn, jag kan bara inte stå för hur det ser ut här nu! O på lördag kväll ska vi på Ladies night, ska bli skoj även om det just nu är lite delade meningar i min kropp, hur ska man få alla nöjda!?

Söndag är det dans 9-9.45 o kl 10 ska jag o Ester va på Hovdala o spåra. Första spårningen, spännande! Detta ska ta 2-3 timmar vilket innebär att jag är hemma ca 13.00 o 14.00 kommer släkten på kalas. Jisses, vad ska jag bjuda på o när ska jag hinna fixa det? Nej, nu får jag ta tag i det här o komma igång. Känner mig lite tom inombords men det är väl förmodligen eftersom jag vet vad jag har framför mig...

Min vision är att när vi fått ordning kommer allt att vara underbart o lugnt o harmoniskt, men jag vet att det aldrig kommer att bli så för då har jag startat upp ett nytt projekt. Rastlös själ? Kanske det....

En låååång men oväntat trevlig dag!

Så var det äntligen dags för tösernas första tågresa. Eftersom jag inte är så intresserad av att åka komunalt, bra för miljön men inte för mitt kontrollbehov, så blir det oftast bilen. Eller bussbilen i vårt fall... Men töserna har tjatat länge nu, efter att ha sett Lotta på Bråkmakaregatans resa till sin mormor o morfar, o idag bestämde jag att det var dags. Vira tyckte vi skulle åka jättetidigt o ha smörgåsar med oss, kanske lite naivt eftersom vi skulle åka till Brio Lekoseum i Osby, en tågresa på ca 20 minuter...

Upp o iväg, missade tåget med 5 minuter eftersom jag inte gått in o kollat tiderna, som min syster sa åt mig att göra, o efter en del strul med biljettautomaten. Jag är ganska så värdelös på sådana där grejjer o brukar inte åka på tågresor utan mina personliga reseledare så det beror väl egentligen på att jag är väldigt ovan. Iaf så blev det att traska till Subway istället för en andra frukost, tjejerna va hungriga. Mums! Nu hann vi i tid till tåget o så bar det av. De var ganska tagna av stunden så det gick väldans bra. Såg ju morfars jobb, Lasses jobb, lite kossor o en sjö, väldigt spännande.

Två timmar på Lekoseum med mkt lek, fika, tomteverkstad o ännu mer lek. Sen va jag i upplösningstillstånd. Tänkte på att nya biljett skulle införskaffas, hitta rätt sida o rätt spår (fanns typ ett på Osby centralstation) ha ha, o dessutom såg jag framför mig allt som Ester slaktat på ovanvåningen där hon o Smilla befann sig medans vi var iväg... Tillslut fick jag med mig mina töser, Ellie lite halvvild dock o har ingen som helst respekt för bilar o tåg. 

Väl hemma igen fick vi en inbjudan om kycklingsallad hos mormor, taget! Hem o hämtade hundarna först, beredde mig på det värsta men hon hade bara legat o snusat på ett par av Viras fesna byxor. O inte ett spår av ngr efterlämningar heller, duktig tjej!

Käkade hos mamsen o sen ville båda tjejerna sova över. Fast jag har en väldigt skruttig mamma så har hon en enorm vilja o kärlek till sina barnbarn så det blev ju så. Bio o popcorn i mormors lekrum kan väl ingen säga nej till. Blev att köra ensam hem med hundarna...

Ett samtal från syster ledde till middag o kortspel där på kvällen, väldigt gott o trevligt! Dessvärre vann ju min man så det blev lite jobbigt men det är iofs så sällan han vinner så det är honom väl förunnat. Nu sitter vi här i soffan med en ren diskmaskin, tvätt o fullständig kaos som behöver tas tag i, men vem orkar det så här dags efter en sån här dag? Nej, det blir att skutta in i duschen o sen i bingen o verkligen utnyttja sovtimmarna som infinner sig utan ngr barn hemma. Imorgon är en ny dag o då kanske jag hinner med lite mellan klipp, Bygga, Cindys naglar o föräldrarmöte...



Ellie på subway


Ellie på Subway


Vira

Vira på samma ställe....



Förväntansfulla töser



Tomteverkstan på Brio Lekoseum, perfekt utflyktsmål!



Nostalgirum för Barbieälskare, dessa från 60-talet... Mamma hade en
likadan med randig klänning, vår findocka!


Ibland är livet bra härligt...

Måndag morgon... Fick sova till 8.00!? Ibland är det bra när den minsta lilla tösen själv klättrar ur sin spjälsäng (ska snart bygga ihop hennes stora, e ju faktiskt snart 3 år) o går in till sin storasyster kl 6.30 istället för till sin mamma :)

Efter frukost hjälpte Vira Albin, Ellie låg på Albins soffa o tittade på film o Emelie satt vid datorn. Hela nedanvåningen för mig själv i säkert 1 timme! Blev dammsugat o golven blev torkade (men moppen va sur så jag får torka igen :(

Barnen har lekt med varandra hela dagen o efter min superbt lättlagade lunch åkte jag o hämtade allra bästa mamma som ville komma o titta på vårt nya rum. Eller ville o ville, jag kidnappade henne. När vi kom hem hade tjejerna dukat av lunchen och Emelie hade klätt de små o va på väg ut! Nu bakar Emelie chokladbollar, mamma leker med barnen o jag sitter här!

Ikväll är det valpkurs med vår lilla Ester. En 4 månaders blandras, rottweiler, new foundland, berner senner, flat coated retriver. Hon är så söt o duktig men tiden har sprungit ifrån mig lite så läxan har det gått sådär med... Vi får se hur det går, har tagit upp en påse hemmakokt grishjärta (luktar apa vid tillagning) så det kommer nog gå bra med sån belöning!

Ester ute i gröngräset!

Då börjar vi....

Söndag kväll o här sitter jag med en 13-åring som lär mig hur man ska blogga. Ja, jisses, inte är jag ngt geni på det här med datorer men det är nästan lite pinsamt... Är man gammal då? Skit samma, gammal eller inte, nu ska det bloggas!

Idag har vi fått ett nytt rum i huset. Min kära man och min pappa drog på sig snickarbältena vilket resulterade i ett stort hål i väggen och ett nytt matrum. Det blev superbt! Helt i vår smak, gamlemormors fina tavlor och lampa, fåtölj och kökssoffa från loppis och mina fin fina pelargonier i fönsterna. Ja, jag vet, tantvarning, men det är sånt som får mig att må bra! Bild kommer imorgon eftersom kameran har kommit bort i kaoset... så typiskt mig att lägga saker på så bra platser att jag inte hittar dem igen!

Nu ska vi kasta de stora lunsarna i säng! Imorn är det lov o på kvällen ska de åka till sin mamma så vi ska se hur jag ska plåga dem en sista dag, muhahahaha!

Väntar intensivt på min man som är o köper snus, har den sista påsen inne nu o känner mig äckligt beroende... Nej, detta får jag ta tag i! En annan dag....

Välkommen till min nya blogg!

Välkommen att följa med mig och min familj på våra öden och äventyr. Hoppas vi ska kunna bjuda på många skratt eftersom det oftast blir lite galet och roligt i vår vardag. Kan det bli annat med en förvirrad och smågalen morsa, en snurrig lastbilschaufför till man, ett gäng med barn - både stora och små, två svarta bestar och två små gnagare. Ibland känns det lite hopplöst och man undrar vad man gett sig in på men alla annan tid är kvar  känns det alldeles, alldeles underbart....


Nyare inlägg
RSS 2.0