QX gaygala
Så har jag en ganska öppen familj också, utom pappa som är värsta homofoben! Pratade med min mormor för en timme sedan o hon skulle absolut kolla på qx, efter att hon tittat på Skavlan för Timbaktu skulle va med där, hennes nya favvis :) Jag tycker att det är fantastiskt att vi lever i ett land där man faktiskt får älska vem man vill. Detta är också något jag predikar om för mina barn och jag har kommit ganska långt tycker jag när min 6 åring förklarar för sin morfar att man faktiskt kan var kär i en tjej om man vill eller att två killar kan vara kära. Vilket min pappa helst inte vill höra talas om. Det där med kroppskontakt, en manlig kram i all välmening, ger honom stora skälvan.
Jag har alltid gillat állas våran rosa dröm, Babsan! Kommer ihåg när hon va med i ett av de första kändis tävlingsprogramen på femman, tror jag, för hundra år sedan. Just nu kommer jag inte ihåg det men jag antar att min syster kommer att kommentera det rätta namnet. Något med stjärnorna va det iaf. Där låg iaf Babsan på hatthyllan i ngn gammal avsågad volvo i en tävlingsgren o "åmade" sig. Helt fantastiskt skoj tyckte jag redan då o ännu roligare med åren då jag sett både Babsan o Lars Åke på tv, en helt galet skoj man tycker jag. Blev aningen förvånad o väldigt glad när jag fick vänförfrågan på fb, med en profilbild som ett stort, rosa härligt moln!
Nu e det paus men snart smäller det igång igen. Inte annat än man blir lite avundsjuk på de där männen som e fasen så mkt snyggare än vilken kvinna som helst, eller det finns väl bara en som är det... Christer Lindarw
Kan inte låta bli o tänka på hur min pappa skulle se ut i denna utstyrsel, med tanke på att båda är män och i samma ålder...
Pulka!!!
Men idag sken solen, det va iofs 12 minusgrader, men när man varit inne med två utebarn en hel fm så är det lite av en frihet att släppa ut dem där de hör hemma! Byltade på oss ALLT o gav oss iväg till backen! Det blev inte många åk eftersom det va så himla kallt. Men ett par runder hann de med och dessutom två vurpor och två åk för morsan med!
Ellie är inte så bra på att styra eller hålla i sig så hon vurpade o blev jätteledsen. Som den mamma jag är knycklade jag ner mig på den förbannade snowracern och off we went. Ärligt talat, fy faaaan va kul det är att åka pulka!!!! Jag åkte bara två gånger och min kropp vill inte alls fungera, bara streta emot, men så roligt det va de där få sekunderna när man swischade ner för backen. Ester va oxå med och sprang lös som en galning, härligt o se. Tills jag kom ner för backen sista gången, då jag såg ett gäng med folk som kom gående runt hörnet. Jag fick tag i Ester men kunde inte ens resa mig eftersom min höft hade låst sig (låter som att jag är 85+ o jag lovar, det känns som det oxå) Iaf traskade sällskapet in i skogen nedanför backen men de två sista passagerarna tittade intressant på mig o barnen. Undrade lite vilka de var tills jag såg att en av dem började dra efter sin kamera. My goood, Norra Skåne!!!!
Som tur va hade han halkat efter lite så han fick skynda sig efter sitt sällskap utan att fotografera en svartinpackad michelingubbe med en svart best i ena handen o två stelfrusna barn vid sin sida, sittandes på en 30 år gammal snowracer. jag skuttade upp lite snabbt, graciös som en stelopererad elefant ungefär, och drog som en avlöning! Ville definitivt inte riskera att detta skulle dokumenteras, har varit med på tillräckligt många pinsamma foton i den tidningen.
Dagen fortsatte med bak o matlagning o nu e jag sleten o på väg till bingen, klockan är ju ändå 22.00!!!! O imorn ska jag upp i ottan o klippa mig, klockan 8.45.... en lördag... Men det behövs så det får jag ta!
Kunde dock inte fotografera mina söta små pulkabarn eftersom mitt finger hade förfrusit så pekskärmen reagerade icke!!!!
Vilodag?
Skjutsade barnen till skola/dagis, hem o tog tag i mammabuus.se Nya foton, ny design på sidan och nytt beställningssystem. Känner mig nöjd men det fattas MYCKET som ska tillverkas och fotograferas. Då har jag något att se fram emot! :) Efter helgen får det bli tror jag, de närmsta dagarna kräver lite röj o bak i hemmet inför söndagens blingovisning! Som vanligt lägger jag ju mer tid på att damma lister o rensa i lådor än att få undan leksaker o tvätt som på något sätt hamnar i varje vrå hemma hos mig.
Va o hämtade Vira på skolan för ett besök på allergi mottagningen... Hon såg fram emot att få visa sitt mod vid ett blodprov men hastigt o lustigt blev det ett mini pricktest och då svek modet ordentligt för en stund. Men klart att min duktiga dotter fixade det också. Inget roligt test då fiskpricken blev GIGANTISK igen. Sedan blev det snack om pollenallergi och en remiss till öron, näsa, hals för undersökning av ev polyper. Tänk om det är en sådan liten sak som gör att hon ständigt går med svarta ringar under ögonen och har ett sånt sjuhelsikes humör! Blev lite nya mediciner oxå som jag hoppas ska hjälpa kvickt.
Kusin P hämtade Ellie på dagis o sen bar de av hem till henne o mys med katter, pyssel o bak. Ellie var så nöjd när hon kom hem, flera timmar efter det att vi va klara på sjukhuset. Mysig för dem!
Hemma lagade Emelie mat, lax med fetaosttäcke och pasta med squash/morötter. Riktig, riktigt gott! Roligt att hon tar initiativ själv, skriver handlelista o lagar mat. Synd bara att hon inte åker o handlar o diskar upp allt oxå... fast hon tömde diskmaskinen imorse! Man tackar! :) Det är tur vi har den där tonåringen hemma, hon fyller verkligen sin funktion i familjen :)
Nu blir det bingen för min sletna kropp. Har varit en tuff vecka o efter nästan en hel timmes karvande på Albins kalufs gjorde det inte lättare... Men han måste tappat säkert 5 kg efter att ha blivit av med det håret :)
Prestationsångest...
Idag blir det inte mycket skrivet för jag har egentligen MASSOR att pyssla med! I em kommer min farmor o kusin hit o då vankas det smörgåstårta som borde varit gjord igår... Ja, ja, det går ganska snabbt o lätt när jag väl sätter igång. Har börjat iaf med att koka ägg så då är jag lite effektiv iaf medans jag sitter vid datorn.
Anledningen till dagens besök är att farmor fyller 85 år på fredag! 85 år, jisses, undrar om man blir så gammal? Det ska iaf bli väldigt skoj o träffa henne, det är alldeles för sällan vi ses. Jag antar alltid att det är någon hos henne men det är kanske inte alltid så. Hon har en stor barnaskara, större barnbarnsskara o nästan lika stor barnbarnsbarn skara. Med nio barn, 26 barnbarn och 14 barnbarns barn och 1 barnbarns barnbarn har man knåpat ihop en ganska stor familj faktiskt (med viss risk för felräkning)
Nu kan man ju tro att vi har en jättestor familj och har jätteroliga släktträffar men så är ju dock inte fallet med en sån här bunke folk. Alltid är det någon som är ovänner, några som inte tål varandra, snackar lite skit om alla osv osv och mitt i smeten står hon, farmor... Kan inte vara lätt och se all osämja mellan barn man själv burit på, fött och uppfostrat som sedan får personligheter man kanske inte önskat. Men man kan ju inte påverka allt som förälder... Tur jag bara har fyra att ta ansvar för och försöka hålla sams :) vilket inte alltid är det lättaste heller...
Det ska iaf bli väldigt skoj att träffa både henne o Patricia idag och jag tror att de tycker att det ska bli skoj o komma hit också. Förmodligen är både jag o syster helt utkonkurerade av våra barn med vad gör det! Huvudsaken är att vi ses och att farmor får se det lilla tillskottet i familjen!
Bilder kommer sen på det ätbara så ni får se hur fantastiskt duktiga jag o min syster e på att ordna kalajs ;) he he he, hoppas jag iaf...
Mosters yttepytte!
I all hast körde jag o töserna upp till lght så den stolta o busy pappan kunde åka o hämta vagn, skötbord o annat som stod på förvaring, de skulle ju ha en månad på sig... Nu har vi fått vara med på både gos o matning o både mamman o dotra skötte sig exemplariskt även utan pappans hjälp en liten stund. Mkt handsprit o lite pussar fick det bli man vill ju inte äventyra något! Dessvärre fick Albin o Peter vänta ngn dag eftersom Albin fortfarande inte fått ngn innepermo vilket innebär att han inte kan ta sig hem till någon som inte bor på markplan utan trappa, hur många sådana personer finns det? Så sabla trist. Idag kände jag verkligen att vid sådana här tillfällen står den där jxvla SMA mig upp i halsen! men han fick trösta sig med sitt PS3...
För att ni ska få en liten hum om hur pyttig hon är så har ni min snusdosa att jämföra med... märk väl MIN! Lovalies duktiga mamma har inte snusat på över en vecka o verkar som att hon ska försöka hålla fast vid det. Klart hon kommer o lyckas med det, hon e duktig min syster!
Två stolta kusiner inspekterar sin efterlängtade Lovalie...
En snusdosa e inte stor.... men täcker nästan hela magen!
Liten, liten fot på mosters STORA snusdosa...
Känns skönt att de e hemma nu o önskar dem all lycka till! Det kommer o bli bra detta!
Trevligt besök!
Moster!!!
Som jag har längtat till jul! Inte bara för att det är så mysigt o härligt o stämningsfullt utan oxå för att jag för första gången skulle bli moster! Men så blev det inte riktigt... nu får jag längta till jul just för att det är så mysigt, härligt o stämningsfullt för moster blev jag igår!!!
Jodå, lilla flickan Andersson/Nyman hade bråttom till världen. Sex veckor för tidigt tyckte hon va lagom o komma ut. Med buller o bång kom hon ut med kejsarsnitt igår kl 17.08. Den pyttelilla Lovalie vägde 1980 g o e 44 cm lång. Allt vekrar vara bra o jag längtar ofantlgit mycket till de kommer hem!
Känns konstigt utan syster i närheten, vi lever ju i lite av en symbios jag o syster med familjer. Det känns vansinnigt bra o komma så bra överens att vi kan träffas ofta o tillbringa mycket tid tillsammans. Jag o Malin har alltid, i vårt vuxna liv, kommit väldigt bra överens o hon e min bästa vän. Passade ju alldeles utmärkt att mannen i hennes liv är så lätt att ha o göra med o att även han passar in i vårt galna o sammanfogade liv o att dessutom han o mannen i mitt liv kommer så bra överens. Hoppas på lika många kvällar i soffan, middagar o spelkvällar när de kommit till ro med sin lilla tös. E så stolt o glad för de nyblivna föräldrarna!
Imorn tänkte jag åka upp o ställa en låda nytvättade bebiskläder, sängkläder o spjälsängsskydd i lght o fick dessutom det hedersvärda uppdraget att tömma soporna som blev kvar i all hast :) Fördrev tiden igår med att tvätta upp alla våra gamla bebisgrejjer men herre gud, det är väl inget som passar den där lilla fisen... Imorn ska jag, två stolta kusiner o en stolt mormor ge oss ut på jakt efter lite prematurkläder. Hon har strl 40 nu o det sitter lite pösigt. Fattar ni hur liten hon e!!!???
Här e hon, mosters lilla Lovalie! Världens sötaste såklart!
Gäddmunnen fick hon på köpet, den har vi i generna o e väldigt stolta över :)
Lite bättre nu!
När vi svängde upp på uppfarten ringde Peters tfn o upplyste om att han fått en större runda. Jodå så att... nu sitter vi i soffan o väntar på att han ska ringa igen så ska vi ut o salta i halva skåne. Inte illa o tillbringa kvällen i Scanian heller. Tycker det är mysigt o åka runt i lastbilen. Känns lite mäktigt på något sätt. Kanske inte o salta men o sitta där högt uppe o titta ut över alla små myrbilar.
Åhhh, skulle ju lägga upp en bild på Scanian här men så hade jag fel dator... inga bilder här inte!!!
Det löser sig, det gör det alltid, det kommer fixa sig till slut!
Jag vet inte hur många som läser den här bloggen, förutom syster, moster, Linen o Maggan ;) men ni vet ju att jag inte är världens mest positiva person. När jag läser andras bloggar så är det ofta så härligt o positivt o just då önskar jag att jag oxå kunde piffa upp min blogg o mitt sinne lite grann. Sen samtidigt inser jag att jag är så här! Jag stimmar gärna o oroar mig lite för mkt, eller rättare sagt jag ger uttryck på min oro som oftst inte är så allvarlig som det verkar. Men det är sååå skönt att få skriva av sig lite så jag hoppas att ni inte tar så allvarligt på allt jag skriver.
I mina ungdoms dagar skrev jag alltid dagbok, de har jag fö förintat för vissa delar var så destruktiva att jag verkligen inte vill att någon skulle läsa. Men jag behöver det där, få ut allt jag har i min komplexa hjärna! Oftast är det min fantastika mamma som får det men ibland räcker det inte...
Idag har jag inte gjort många knop... Fick plocka fram termobyxor o tjocka vinterpjuks imorse både till barnen o mig. Det va riktigt kallt! O då var det bara 5 minus... Jag tjatar varje dag på Vira att termobyxor är ett måste men efter att ha sett klädseln på barnen på skolgården idag förstod jag ju varför hon inte ville klä på sig. Alla barn hade endast tights o jacka, tights o jacka? Är jag verkligen så tantig som anser att det är bättre o frysa än o "va snygg"? Jag har alltid tänkt så men så e man ju snygg ändå ;) ha ha ha! Men barn? Jisses...
Nu ska jag hämta Ellie o jag tror vi tar en tur till ÖB medans Vira går klart i skolan. Jag e gottesugen o tjejerna behöver strumpor o vantar. Då e det bra o köpa billigt skit för de går ändå sönder o tappas bort i skolan o på dagis.
Hoppas snart få skriva om det jag verkligen vill skriva om, men vi får vänta ett par dagar till tror jag. Tills det löst sig...
Hmmm, funderar på om jag eller Ellie ska köra dit? Hon ser iaf ut o va en cool förare :)
Denna berg o dalbana...
Hem o hämtade töserna o drog till stan som jag lovat. De betedde sig som vildar o jag skämdes! Gjorde alla fel en mamma kan göra o det kändes skit!
Hem o mös en stund med de omvandlade töserna tills de förvandlades igen o bråkade o skrek o gapade. Jisses...
Fixade käk o sen kom pappa o åt middag. Fika med familjen i soffan o mys med tjejerna.
Glada besked per tfn!
Ovissa besked per telefon. Mer besked per telefon o jag slänger det jävla liket så långt jag bara orkar! Fast det blir väl inte så långt för jag är väldigt trött o min arm har snart somnat efter skrivandet.
Nu behöver jag prata av mig o få synvinklar från olika håll o då ska min kära man ut o salta. Piss! Har sett min man ca 5 1/2 timme på två dygn, inte sovit i samma säng på snart två veckor!
Hela den här situationen är så fel! Det va inte riktigt så det va tänk att det skulle bli. Tror jag drar täcket över huvudet för nu är ändå batteriet slut på datorn, vältajmat... Dessutom den där Juholt på tv. Det va droppen!
Over and out. Ska försöka va lite mer optimistisk nästa gång...
Varför lär jag mig aldrig!!!
Efter att alla stora lämnat huset kände jag mig lagom pigg för att gå till skolan med Vira på cykel o Ellie i vagn. Sagt o gjort! Kl 8.00 va vi redo så vi hade gott om tid på oss. MEN sen skulle det hittas cykellås, cykelhjälm osv. Tänk vad mycket tid man sparat om barnen gjort som man säger o lagt sina saker på rätt plats! När vi kom upp till rondellen, inte många meter hemifrån, grät Vira för att hon höll på att ramla, för att hjälmen va för tight, för att jag gick för fort, för att jag gick för sakta osv. Jag undrade om vi skulle ta bilen istället, men icke. Klockan hade då hunnit bli 8.15!
Det tar en liten stund o gå till skolan men jag hade sjumilakliven inställda i mina nya, fantastikst sköna pjuks. Men efter ännu mer gråtande o en riktigt ilsken o uppgiven Vira stannar hon på halva vägen o säger, vi går hem o hämta bilen mamma... Toooo late!!! Nu fick vi lägga in en hög växel, klockan hade hunnit bli 8.25 o vi hade låååångt kvar.
När vi nästan va framme hörde vi klockan ringa o jag tror att Vira återigen va sist in från skolgården! Det spelar ingen roll hur tidigt vi går för det är alltid något hon aboslut måste göra eller inte hittar som gör att vi blir sena. Känns inte bra alls.
Efter att jag låst hennes cykel traskade jag o Ellie tillbaka, 8.35. Som sagt är det en bit, tar ca 15 min att gå. När vi gått 2/3 av vägen va klockan 8.43 o kvart i skulle de gå till skogen med dagis, bara o hala fram luren o ringa o kolla läget. Som tur va skulle de gå lite senare så vi kom inte försent. Väl hemma tog jag av mina, inte så sköna pjuks, och kollade stället på foten som känts väldigt öm den sista biten, mycket riktigt. Jag har nu en söndrig, blodig blåsa i strl med en enkrona på hälen. GRRRRR!!!!! Alltid samma sak med mig o promenader, speciellt i nya skor. Blir så trött på mina bebisfötter som inte tål ett skit! Ja, ja, nu e jag hemma iaf o har druckit en liter vatten, packat ihop de stora barnens grejjer, lagt in en maskin tvätt o funderar skarpt på att gå o vila mig lite.
Lägger inte in en bild på min slaktade häl, det blir nog lite för grisigt eftersom den börjat vätska o blöda... Jippie!?
Flickan med guldbyxorna...
Ladies night a la Sparbanken 1826
Kl 18.15 infann vi oss på kulturhuset o parkbiograferna. Vi fick varsin popcorn och en dricka o tog plats i salongen. Först fick vi en liten genomgång av sparbankeschefen himself samt fyra kompetenta sparbanksmedarbetare. Det handlade om privatrådgivning, sparande, bank i mobil o internetbank samt tips från juristen. Mycket nyttig information om saker som man tar för givet, fegar för eller bara inte vet om eller förstår. Jag är glad över att jag har den bank jag har. Även om det säkert finns de banker med lägre ränta o avgifter så struntar jag i det med tanke på den service som Sparbanken 1826 erbjuder. Att kunna utföra sina bankärende fram till kl 18.00, borde vara värt varenda krona. Nu har jag inte riktigt det behovet eftersom jag har en privat bankman, men snart få jag börja fixa själv när min bankman ska vara mammaledig. Vilket innebär att det snart är dags för mig att bli moster, tjohoooo!
Filmen var en förhandsvisning på "I don´t know how she does it". En trevlig o lite smårolig film om en yrkeskvinnas liv med karriär, barn, man o hus. Klart sevärd om man vill slippa tänka, skratta lite o gråta en skvätt. Kände igen mig i så mycket i filmen. Vem ska man tacka för att man är ett sånt pretto? Vad får man för det egentligen? Väckte många tankar som jag tror jag inte är ensam om...
Efter filmen fick vi en liten goodiebag med information, hudlotion från medstop, bonuscheck på Easylife, lypsyl från Sveland, parfymprov o ngr gottor... Dessutom fick vi en garbera, min favoritblomma! Orange såklart :)
Det är en annan sak som jag reagerar på när jag kommer in på banken och på event som ikväll. Alla medarbetare är klädda i svart med orange detalj, hur snyggt o fräscht som helst! Tack för en trevlig kväll Sparbanken 1826 o keep up the good work!
Hipp hipp hurra!
Eva Dahlgren
Ibland kan man undra...
Sådär ja syster!
Har fått lite påtryckningar från min syster att jag måste uppdatera så hon inte påminns om Smilla hela tiden. Vad gör man inte för en gravid syster!
Fast det är inte så roligt att uppdatera när man inte har ngr bilder att bjuda på. Jag o teknik går ju som sagt inte så bra ihop o nu tycker jag att ALLT strular! Vi har ju fiberoptik sen en tid tillbaka men den senaste månaden har vår anslutning o intergalaxiska kontakt med omvärlden varit katastrofal! Ingen anslutning, avbrott pga ingen anslutning mm mm. Dessutom har vår digitalkamera börjat stejka. Jag fotar o fotar o lägger in i datorn, men då måste jag helt plötsligt formatera disken (minneskortet i kameran) och så fungerar inte det. Sen blir plötsligt minnerskortet skrivskyddat osv.
Min mobiltfn ska vi inte snacka om... den ligger verkligen på dödsbädden och dagligen funderar jag på att avsluta dess liv ganska drastiskt. Den ringer upp av sig själv, plötsligt hör jag en röst i headsetet utan att ha ringt ut, sms är kodade, bilder går oftast itne att ta o absolut inte att titta på för det är fel på sd kortet. Dessutom visar den helt andra sms då man ska försöka läsa ett mottaget...
Nej, nu får det vara slut med det här! Imorn ska jag tvinga min man, igen, att ringa bolaget som sköter vår internet kontakt. Jag ska försöka hinna med att svänga inom PMR för att, förhoppningsvis, byta ut döingen mot en ny fräsching. Fast jag får egentligen inte åka dit ensam för min man o syster. Ja, jag är ganska naiv och lättpåverkad om man nu vill kalla det så, men det låter ju så bra det de har o säga :) Men imorn ska jag stålsätta mig, en HTC incredible eller HTC desire (va det väl?) till samma pris jag betalar idag o bindningstid på max 18 månader. Hejja mig!
Nu ska jag nog knoppa in, två dagar med MASSOR att göra framför mig. Imorn blir det fixa lite med min gamlemormor o gamlemorfars grav, baka tårtor, fixa det sista på Viras kostym, handla.
Fredag innebär ännu mer bak, spöka ut matrummet, göra godispåsar, koka spagetti osv inför kalaset som ska hållas på kvällen. Vira ska ha spökkalas o vi har stora planer för denna tillställning! Hoppas hon blir nöjd min lilla höna!
Finaste Smilla
Dags för lite bläää!
Så kom det ändå, känslan av att allt är blääää o blaha! Har varit förskonad ett litet tag nu tycker jag och jag har INTE saknat den här uppgivna och trista känslan. Ikväll är de bidragande orsakerna:
Just haft en, inte så upplyftande, diskussion med min man men det ordnar väl sig. Det brukar det göra för vi har ganska samma syn på saker o ting o det är ju tur det!
Dessutom har jag blivit vansinnigt tjock de två senaste dagarna. Jag fattar inget! Inte för att jag någonsin varit en smalis men nu har magen bara helt plötsligt slagit sig lös från min kontroll! Jag kan inte hålla inne den o det känns allmänt otrevligt. Kan inte ha ngr byxor med knäppe som jag kunde ha i måndes, kan inte knäppa jackan o känner mig som en heffaklump, mer än vad jag förtjänar! Inga mackor, mkt lite mjölk o inget godis eller läsk så jag vet inte riktigt vad det kan vara som orsakar denna oerhörda expansion, tillfälliga expansion hoppas jag!
Går o oroar mig för min lilla tös som inte alls verkar ha det lätt i skolan. "mamma, vem ska jag leka med nu? Killarna vill inte leka med mig på skolan som på dagis o alla tjejerna är ju redan kompisar..." Hur bra känns det i hjärtat när man hör sånt? Oroade inte mig ett dugg i somras då vi fick reda på att hon va ensam tjej från sin avdelning tillsammans med killarna men nu fattar jag inte riktigt hur man tänker. Hur kan man sätta en tjej och fem killar i en klass och sex tjejer i en annan? Två av de tjejerna bor ju dessutom på vårat område...
Smillas existens övervägs nästan dagligen. Hon skäller ju som en galning, det vet ni sen innan, men nu har jag märkt att hon inte hör speciellt bra, kan det vara därför hon skäller så fort hon sticker ut nosen? Hon är väldigt passiv och ganska så oberäknelig mot Ester. Ena stunden leker de o nästa hänger hon henne i haserna så E skriker som ett litet barn. Och då slås jag av tanken, var går gränsen för Smilla? Är det E hon tycker att hon kan hoppa på och när är det barnen som råkar illa ut? Hon har levt ett väldigt gott liv min gamla best, ska hon få sluta innan det bär utför? Snacka om att tankar o känslor väller runt i min kropp...
Nu är jag vansinnigt sugen på ngt gott men icke, rummet är fullt av stora lunsar som anser sig stora nog att sitta uppe halva natten (22 är natt tycker jag) o inte kan man äta ngt då inte. Nehe, bara o stoppa in en dubbel snus o önska att det går över.
Så, nu är det på pränt, behövde bara få det ur mig! Nu önskar jag mig till min säng och att det snart är morgon. Eller nej, jag önskar att denna natten är ngr timmar längre eftersom jag är så trött på morgonen. Imorgon är jag pigg som en lärka, svävar runt i huset o får det skinande rent, min mage är mindre tjock (som innan) o barnen sover kl 20.00. ALLIHOP!!! Smilla ligger o sover skönt framför brasan, V springer runt på skolgården med alla sina kompisar o alla bekymmer är som bortblåsta! Vem vet, ibland händer det!?